Ibland förundras jag över min egen genialitet. Jag har så svårt för alla barn som går omkring och pratar “kiss och bajs”. Jag är allergisk mot alla dessa “bajskorv” som uttalas bland landets ungar. Jag vet att det är en fas som (de allra flesta) barn måste gå igenom men det gör inte det hela mindre irriterande. Jag minns en tågresa jag gjorde då Amanda var 10 månader gammal. Framför mig satt en tjej i 4-5-års åldern och hon sa nog “bajs” minst fyrahundra gånger under de timmar vi satt tillsammans på tåget. Det kliade i hela mig och jag ville bara be henne hålla käften, men det gjorde jag förstås inte. Mamman satt under tiden helt tyst och besvarade knappt sin dotters “bajsfrågor”, “Mamma, kolla på det där bajshuset bor det en bajsgumma där? Har hon en bajsbil?”. Jag vet inte om jag var imponerad över hennes sätt att ignorera detta (vilket sannolikt är det mest effektiva man kan göra som förälder till ett bajstalande barn) eller om hon irriterade mig genom att inte be sin dotter vara tyst tills de stigit av tåget. Sannolikt det senare. Jag fick mig en rejäl tankeställare och nervositeten inför min egen dotters bajsålder var ett faktum.
Men vari ligger min genialitet då? Jo, mina barn tycker också att “bajs” är ett skoj ord, framförallt den yngre av dem. Amanda har ju sitt sätt att vilja göra oss vuxna till lags och då är det klart olämpligt att säga “bajs”, så hon har faktiskt aldrig varit särskilt “bajsig”. Felice däremot… oj, oj, oj. Hon skulle utan tvekan kunna bli precis likadan som den där tjejen på tåget. Jag har löst detta genom att ge “bajset” en fristad. På toaletten får man säga “bajs”, precis så mycket man vill. Utanför toaletten är det dock “bajsförbud”. Hittills har detta fungerat klockrent. Felice kan vissa dagar hoppa över tröskeln in till toaletten och tjoa “Bajsi bajsi bajsi!” upprepade gånger. Amanda är sällan sen att hänga på. Men så fort de klivit över tröskeln ut i hallen igen så slutar de prata “bajs”. Tadaaaa!
Om någon av dem bryter mot bajsregeln är den andra snabb att skvallra. Oftast är det Felice som misslyckas att hålla sig till reglementet. Amanda kommer då bekymrad till mig, “Mamma, Felice sa bajs och hon var inte på toaletten…”. Efter en tillrättavisning springer Felice in på toaletten och ropar “Bajs”.
Vilket bra tips när/om våra barn kommer i denna skitperiod. Kan tänka att det är roligare när de har ett syskon att trissa med. Då är allt olovligt extra spännande, det har vi redan märkt. Inte sällan får vi höra "Mamma, kom ska du se vad Theo gjort", och då vill man INTE komma och titta.
SvaraRadera