Oro

Återigen har det visat sig att jag öppnat min stora mun bara en liten, liten stund för tidigt. Och då menar jag inte det faktum att jag just nu sitter med feberfrossa trots att jag på jobbet för några dagar sedan konstaterade att “Det är så skönt att jag klarat mig från förkylning den här gången, trots att resten av familjen är dålig”. Nej, det handlar om Felice. I torsdags kväll ringde telefonen och en läkare från Sachsska barnmottagningen lämnade provsvar på det där blodprovet som togs på Felice för att utesluta glutenintolerans som orsak till hennes dåliga tillväxt. Det där provet som togs lite så där “bara för att”. Nu visade det sig att provet inte är normalt. Hon har ett resultat som ger misstanke om glutenintolerans och detta ska nu utredas vidare. Läkaren som ringde (vilken inte var samma som vi träffade vid besöket) tyckte att det lät väldigt suspekt då vi talade om Felice, hennes tillväxt och hennes av och till ganska hårda mage. Det var inget snack om saken, en endoskopi ska utföras. Lilla bebis ska sövas :-(  Jag får ont i magen bara av att tänka på det. För att inte tala om det faktum att hon kanske är glutenintolerant. Hur ska livet bli då? Ska min lilla tjej få gå på kalas och inte kunna äta av tårtan? Inte få smaka på de hembakade bullarna eller småkakorna? Ska vi aldrig kunna vara spontana och svänga förbi en hamburgerrestaurang och köpa en 90 grammare med bröd och ketchup? Jag har under hela mitt liv varit så förskonad från allt vad allergier och sjukdomar heter, så detta känns helt verklighetsfrämmande för mig. Det är ett utanförskap som heter duga, framförallt för ett litet barn. Jag är själv vegetarian och det är ju i sig också ett utanförskap, men till skillnad från glutenintolerans så är det självvalt. Jag har valt att avstå att äta kött, fisk, fågel och skaldjur med allt vad det innebär, och jag vet hur besvärligt det kan vara då man blir bortbjuden eller ska äta på restaurang. Men fortfarande, det är ett val. Min lilla Felice har inte valt någonting och ändå kanske hon snart kommer att få avstå en stor del av livets goda. Felice älskar bröd. Felice älskar pasta. Felice älskar välling.

Som om inte detta räcker så kunde jag förstås inte låta bli att fråga om Amanda. Hon har ju haft precis samma dåliga tillväxt som Felice, om inte sämre. Kunde det vara så att hon också var glutenintolerant i sådant fall? Mycket riktigt, om Felice visar sig vara glutenintolerant så ska Amanda också undersökas. Behöver jag ens förklara hur det känns?