Det var inget virus! Jag som trodde att jag var lite bevandrad i den medicinska världen, men ack så fel jag hade. Jag sade minst 10 gånger under onsdagen och torsdagen att det i alla fall inte var halsfluss. Klockan 19:52 igår kväll var jag inte så övertygad längre. Det gjorde nog rätt ont i halsen trots allt och det var nog lite var jag kunde se på tonsillerna. Tog en liten tur till Närakuten och blev där snabbt placerad i väntrummet för pestsmittade, dvs misstänkta influensafall. Samtidigt som mig dök en ung kille upp med hosta, feber och allmänt icke-välbefinnande. Han såg ut som svininfluensan personifierad och jag hade ingen vidare lust att dela väntrum med honom nu när jag faktiskt var rätt övertygad om att det inte var svinis som drabbat mig. Han blev snabbt bedömd av en sjuksköterska som därefter avvisade honom från stället. Sedan var det min tur. Hon betraktade mig på tryggt avstånd och gav mig sedan en ungefärlig läkartid klockan 21:20. Mitt förslag var att då åka hemåt en stund och återkomma strax efter klockan 21 eftersom vi bor fem minuter från sjukhuset, men hon trodde att jag med all säkerhet skulle komma in tidigare än 21:20 så jag kunde sitta ner i pestväntrummet och vänta. Jag förklarade då att jag helst inte ville komma in med en diagnos och gå hem med en annan och därför planerade att vänta ute. Hon drog lite på mungiporna och menade på att det var väl upp till mig. Så från klockan 20:15 till 21:20 bekantade jag mig med den 2x3 meter stora entrén till Närakuten. Mycket intressant. Jag hann lära mig en massa nytt om vinterkräksjuka (tydligen räcker det att undvika kontakt med folk 24 timmar efter att symptomen upphört och inte 48 som jag fått lära mig), räkna till 10 på sex olika språk (fasen vad man kan), testa min känsla för ögonmått genom att gissa hur många fot dörrmattan var och från ingenstans dök balettens fem första positioner upp och jag hann öva in mig på dessa också. Fantastiskt vad man kan göra med en timme och fem minuter. Jag var i alla fall nöjd med att inte behöva dela väntrum med en massa viruspartiklar.
Läkaren konstaterade snabbt att mina halsmandlar inte var av denna värld och han kunde tala om en massa saker om mitt liv genom att titta mig i halsen. Bl a snarkar jag tydligen så att väggarna skakar (förnekas bestämt av både mig själv och den jag delar sovrum med) och är konstant trött (relativt lätt att gissa då man träffar på en småbarnsförälder så det får han ingen poäng för). Men visst har han rätt i att jag nog borde göra något åt mina halsmandlar, dvs göra mig av med dem. Halsprovet togs mest för att det står i skolboken att man ska göra det. Och visst var det positivt. Så min andra halsfluss på en månads tid är nu ett faktum! Men aldrig har jag väl varit så glad åt en halsflussdiagnos för detta betyder att jag kommer att vara tillräckligt pigg för att gå på bröllopet i helgen!
Dagen har mest gått åt för att vila upp mig inför ett besök i centrum under eftermiddagen. Jag tror bestämt vi fick varsin medalj i effektivitet för på mindre än två timmar var kostym inhandlad, kavaj utprovad och betald, lite kläder till Mandan införskaffade, juloutfits till tjejerna nedpackade i en Lindexpåse och kvittot nedstoppat i plånboken, bröllopspresenten färdigfixad, bröllopskortet utvalt, antibiotikan uthämtad från Apoteket och maten inköpt på Sabis (Sarah, Du kan vara lugn, jag har fixat det rosa och silvriga precis som utlovat). Jag hade sett framför mig att jag skulle svettas och må illa och vara halvt svimfärdig efter besöket, men jag var inget av ovanstående då vi återvände till Kolartorp. Lite fattigare kanske, men väldigt nöjd.
It’s gonna be a fine day tomorrow!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar