Diskriminering? Eller kanske för en gångs skull ren och skär rättvisa

De senaste dagarna har det handlat en del om homosexuella kvinnors rätt till insemination på nyheterna. Det har talats om ett fall som gått till rättegång för att avgöra huruvida det är diskriminerande att ett homosexuellt par endast fått göra tre inseminationer på statens bekostnad. Tydligen blev det inget resultat av inseminationerna som utfördes på den ena kvinnan och då ville paret istället låta inseminera den andra kvinna, vilken var yngre. De fick nej från sjukvården (eller Socialstyrelsen kanske det var) och då anmäldes det hela som diskriminering. Domen som föll friade sjukvården då man i rätten inte ansett att detta var att betrakta som diskriminerande.

Jag tycker att detta är ett väldigt intressant ämne. Ett barnlöst heterosexuellt par har rätt till tre försök på statens bekostnad om jag förstått det hela rätt. Därefter får man själv bekosta ytterligare behandlingar om man inte lyckats få sitt efterlängtade barn. Ett heterosexuellt par som har ett gemensamt barn men som av något skäl inte lyckas att få ett syskon till detta gemensamma barn har ingen rätt till insemination eller provrörsbefruktning. Har man däremot inget gemensamt barn men barn på varsitt håll sedan tidigare, då har man rätt till medicinsk hjälp likt de heterosexuella, barnlösa paren. Detta tycker jag att man starkt kan ifrågasätta. Bör man inte ha samma rättigheter som andra par till tre försök? Ponera att ett barnlöst par lyckas på första försöket och får ett barn tillsammans med medicinsk hjälp (kanske rätt höga odds, men det finns säkert gånger då det blir så), då har dessa om jag inte har fel två av staten betalda försök att få ett syskon till sitt barn. Bör man inte ha samma chans om man lyckats få ett barn utan medicinsk hjälp?? Det finns ett antal kvinnor som fått höra att de aldrig kommer att kunna bli gravida på naturlig väg av olika skäl, men som lyckas med detta då de står i kö för medicinsk hjälp. Dessa får då, pga de lyckats utan hjälp, ingen möjlighet till hjälp i framtiden. Orättvist, tycker jag.

Nu har alltså även de homosexuella kvinnornas rättigheter prövats. Spontant tycker jag att det är rätt självklart att de ska ha samma rättighet som de heterosexuella, dvs tre försök betalda av staten och därefter på egen bekostnad. Sedan kan man ju fråga sig hur man då ska välja vilken av kvinnorna som ska få insemineras. Ska man ta den yngsta för att ha bäst chans? Eller kanske dela försöken? Vad vet jag, men helt ärligt så tycker jag inte att de ska rätt till 3+3 försök enbart för att de är kvinnor båda två. Tre försök per par oavsett kön tycker jag borde vara det rimliga, och tydligen tyckte även rätten så. Med risk för att bli attackerad på bred front så tänker jag skriva så här: homosexuella är oftast väldigt noga med att de ska behandlas lika som alla andra (vilket de säkert inte alls blir, men det är en annan historia). I detta fall då de blir lika behandlade som heterosexuella, ja då är det diskriminering. Tål att tänkas på.

Dessutom kan man ju säga att de homosexuella paren som inte lyckas på tre försök sannolikt har bra mycket större chans att med mindre ekonomiska medel få ett barn än de heterosexuella. Såvida det inte är något medicinskt fel på den andra kvinnan så kan de åka till Danmark och för förhållandevis små kostnader (jämfört med kostnaden för de heterosexuellas provrörsbefruktningar) insemineras och har relativt goda chanser till ett lyckat försök.

Jag håller tummarna för Er alla där ute som på ett eller annat sätt försöker få till ett litet barn.