fredag 20 november 2009

Seriös journalistik??

tv4

Jag har alltid gillat nyhetssändningarna på TV4, de är faktiskt de enda nyheter jag tittar på. Jag tycker att deras reportage brukar vara väl avvägda, utan alltför mycket skräckpropaganda och ofta ger man tillfälle för båda parter att yttra sig om det handlar om en tvist. Dock har min uppfattning ändrats å det bestämdaste sedan jag igår satte mig för att gå igenom en del nyhetsreportage på TV4 Play. Det var ett antal reportage som berörde veterinärvården i Sverige och jag blev minst sagt förbannad av att titta på dessa. Jag har inte sett dem alla eftersom TV4 Play är relativt långsamt och jag hade en begränsad tid på mig. Förhoppningsvis är de reportage jag missade av betydligt bättre kvalitet och utan en massa smutskastning.

I ett av reportagen tar man upp en riktig snyfthistoria. En stackars ung tjej som förlorat sin hund och inte får ut en journal från veterinären. Är det så att vi är ena riktiga bad guys och på ren djävulskap skiter i att lämna ut en journal? Är vi elaka, cyniska, pengastinna idioter? Ja, ska man tro TV4 och den stackars tjejen så är det så. Nu råkar jag känna till denna historia mer än väl och jag kan lova att det finns mycket goda skäl till att veterinärerna handlade som de gjorde. Mycket goda skäl. Men det vill man förstås inte ta reda på i reportaget, för då skulle det inte väcka lika stor uppmärksamhet. Är det att betrakta som seriös journalistik att inte höra båda sidor i ett liknande reportage? Från TV4’s håll tycker man kanske att man hört båda sidor genom att intervjua en journalist på Jordbruksverket. Jag håller inte med. Denna talade i ospecifika ordalag om att veterinärer inte behöver lämna ut journaler eftersom de inte omfattas av offentlighetsprincipen. Där jag arbetar får vi många, många förfrågningar varje vecka från ägare som vill ha sin journalkopia utskriven och hemskickad och vi ser alltid till att de får sin journal. Den läses igenom av en veterinär innan vi skickar den, inte för att vi ska kunna göra en massa ändringar (vilket för övrigt inte är möjligt i vårt journalsystem) utan för att se att en journalanteckning inte av misstag hamnat i fel journal. Om en person inte får ut sin journal så ska det vara exceptionella fall. Jag tror att det är betydligt lättare att få ut en journal för sitt husdjur än att lyckas med detsamma vad gäller ens egen journal på vårdcentralen.

I ett annat reportage jämför man priser på veterinärvård mellan olika djursjukhus, kliniker och hos enskilda veterinärer. Man låter meddela att det finns tusenlappar att tjäna på en kastration av en tik om man bara tar sig tid att leta upp den billigaste veterinären. Här talar man inte ett skvatt om vilken kvalitet de olika veterinärerna kan erbjuda, man konstaterar bara att det är samma ingrepp och att det därför är märkligt att det skiljer så mycket i pris. OK, låt oss då ställa frågan vart Du själv helst kastrerar Din hund: hos kvartersveterinären som söver med upprepade injektioner av narkosmedel, som saknar narkosövervakningsutrustning och som inte har införskaffat någon som helst ny utrustning sedan 1994 eller på ett toppmodernt djursjukhus som har specialutbildade narkossköterskor, som följer djuret under narkosen med den nyaste (och dyraste) övervakningsutrustningen, som har öppet dygnet runt och kan hantera de eventuella komplikationer som kan uppstå efter operationen och som har den modernaste narkosutrustning som står att finna för djur (dvs ingen upprepad injektionsanestesi)? Jag vet i alla fall vad mitt svar skulle bli. För mig är det inte samma ingrepp enbart för att det i båda fallen resulterar i en hund som lämnar veterinären utan livmoder och äggstockar. Det skiljer så otroligt mycket mellan de båda fallen att det i min värld inte är märkligt att det är tusenlappar dyrare att kastrera hunden på det toppmoderna djursjukhuset.

De allra flesta djurägare är mycket glada åt att det finns dygnet-runt-öppna djursjukhus i det här landet då de själva står med ett allvarligt sjukt djur klockan 03:00 en söndagsnatt. Men samma personer skulle aldrig drömma om att vaccinera hunden eller katten på detta djursjukhus eftersom det ju är en hundralapp dyrare än kvartersveterinären. Det är ju så här att det kostar en avsevärd summa att driva ett toppmodernt djursjukhus med all den utrustning som finns där. Detta måste finansieras av de som utnyttjar vården. Dock kan vi inte debitera 50000:- för en skiktröntgen eftersom det då skulle vara ekonomiskt ohållbart för djurägaren att låta sitt djur genomgå denna typ av undersökning. Men vi vill driva utvecklingen i positiv riktning med införskaffande av toppmodern utrustning och vidareutbildning av personal, och därför får vi slå ut dessa kostnader på alla som besöker djursjukhuset. Därför blir vaccinationen dyrare på ett större djursjukhus än hos kvartersveterinären. Det är rätt logiskt då man tänker på det.

Sverige är rätt unikt då det handlar om stora djursjukhus. Det räcker med att åka över Öresundsbron för att de stora djursjukhusen ska lysa med sin frånvaro. Till stor del kan vi tacka försäkringsbolagen för att djursjukhusen finns, för djurägarna själva skulle sannolikt inte ha råd att stå för de kostnader som uppstår vid avancerad djursjukvård. Jag tror att alla vi djurägare i Sverige vill att vi även i fortsättningen ska ha stora djursjukhus som kan erbjuda avancerad veterinärvård, men då måste vi också vara beredda att betala extra för att besöka de stora djursjukhusen. Den erkänt skicklige veterinären Bert Jan Reezigt (Blå Stjärnan, Göteborg)försökte att förklara varför veterinärvård på ett stort djursjukhus är dyrt, men det verkade inte gå in hos reportern. Vinklingen som TV4 valde var att det mitt i natten inte finns något att välja på för ägaren och alltså kan de stora djursjukhusen debitera precis så mycket de vill för vården. I reportaget talade man om Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg vilka enligt uppgift ska vara dyrast i Sverige. Det är mycket möjligt, men det är också ett av Sveriges absolut mest tekniskt utrustade djursjukhus med en otroligt kompetent personal.

Att sedan jämföra kostnader för veterinärvård på olika ställen i Sverige är ungefär lika intelligent som att jämföra kostnader på hus i Stockholm och Undersåker. Givetvis kostar det aningens mer att driva ett stort djursjukhus i Stockholm eller Göteborg än i Laxå. Lokalhyrorna talar sitt tydliga språk.

Jag vill också passa på och berömma min gamla kursare och kompis Ulrik som gav ett mycket professionellt intryck i ett av reportagen. Där belystes ett ärende med en hund som efter en tandextraktion blivit dålig och i samband med ny narkos för vidare åtgärd avled. Det är mycket möjligt att veterinären (inte Ulrik vill jag tillägga) agerat felaktigt men det kan jag inte bedöma efter den knapphändiga information som givetvis enbart hämtats från ägaren. Ulrik ställde upp på en telefonintervju där han bestämt vägrade att yttra sig i ärendet i media eftersom ägaren inte hört av sig till kliniken först för att diskutera med ansvarig veterinär. Heja Ulrik! Det minsta man kan begära som veterinär är väl att bli kontaktad av en missnöjd ägare som överväger att anmäla ärendet till VAN innan han/hon går till media med det. Man ska väl ha en möjlighet att försöka rätta något som gått fel eller åtminstone få förklara sig.

Skäms på Er, TV4! Jag förväntar mig ett långt reportage på bästa sändningstid som belyser veterinärernas vardag och där vi får en chans att tala utifrån våra uppfattningar.

2 kommentarer:

  1. Har helt missat debatten (ser visst för lite på TV...), men håller fullständigt med i allt du påpekar. Har själv (och alla andra veterinärer på vårt djursjukhus, utom en) varit inblandad i ett ansvarsärende där djurägaren gick till press, som gjorde en helt förvrängd vinkling av hela historien. Fy vad hemska vi på Djursjukhuset framställdes (tro inte att vi jobbar med djur för att vi älskar dem och vill hjälpa dem och deras ägare..) och stackars stackars hund. Ja, sen dess läser jag alltid reportage med en STOR nypa salt. Tro sällan på vad som står eller sägs!
    /kollegan i söder

    SvaraRadera