Frånvaroorsak: starka soppor

Det var ett tag sedan det uppdaterades i den här lilla bloggen. Det har varit fullt upp de senaste dagarna och tiden vid datorn har vigts åt biljakt (alltså jakt på ny bil, inget annat). Nu har vi dock hittat en liten pärla som flyttar hem hit på fredag.

Nuförtiden är det inte lätt att komma iväg för att utföra diverse uppdrag. Amanda vill utan undantag alltid följa med. Om det så bara är för att handla en liter mjölk så ska hon med. Och får hon inte sin vilja igenom så är katastrofen ett faktum. Drama queen är bara förnamnet. En del barn kan man säkert dra en vit lögn för att man ska till doktorn eftersom de flesta (normala) barn inte tycker så vidare värst mycket om det stället. Men Amanda älskar som bekant att “åka dockdock” så den ursäkten duger inte. Inte heller kan jag säga att jag ska åka och jobba eftersom det knappast finns något roligare än att vara på mammas jobb och klappa katterna. Förra helgen då vi var på bröllop så funderade jag länge på en rimlig ursäkt (jag behöver väl knappast nämna att “kalas” inte heller fungerar för att Amanda ska vilja stanna hemma). Och så plötsligt får jag en snilleblixt i skallen: “Mamma och dadda ska åka och äta soppa. Den är jättestark och inte alls god”. Är det något som Amanda avstår mer än gärna så är det just soppa. Och för att vara extra säker på att min lilla lögn skulle få damen att glatt vinka av oss i dörren så lade jag till att den var stark. Starka saker är pyton tycker Amanda, hon har sin mors gener på den punkten! Mycket riktigt så ville Amanda inte följa med utan stannade mer än gärna hos mormor. Hon hade frågat några gånger under kvällen om soppan och verkat lite bekymrad för sina stackars föräldrar som var tvungna att plåga i sig sådana hemskheter ;-)

Den gångna veckan har det varit en hel del “soppbesök” för min del. I fredags var det dax för årets julbord med jobbet. Bord var bokade på Stortorgskällaren i Gamla Stan vilket ju lät flådigt och fint. Kvällen började med 30 minuters väntan utanför restaurangen innan vi äntligen kom in. Därefter var det minst 30 minuters kö till maten eftersom det var så fruktansvärt trångt i källarvalvet att inte ens en flock pygméer hade lyckats vända sig utan att slå ner något. En hel del kraschande ljud hördes också under kvällen. Maten var ingen höjdare, fast å andra sidan så är det i princip aldrig det på ett julbord om man inte äter vare sig kött, fisk eller fågel. Det fanns några sorgliga skapelser som skulle föreställa rostade morötter och en liten halvledsen grönsallad. Smaskens! Men julgodiset var gott och de hade ljuvliga saffransbakelser som jag passade på att ta en omgång till av. Kvällens höjdpunkt var årets första flaska Apotekarnes Julmust. Nu är det jul!

Lördag och söndag spenderade jag till största delen på jobbet. 8-16 båda dagarna (enligt schema alltså, i verkliga livet kom jag förstås inte iväg vid 16 någon av dagarna). Amanda sov lyckligtvis båda morgnarna och behövde inte tutas i fler sopplögner. Tempot var lagom högt och djuren var lagom sjuka. Allt var helt enkelt så där lagom som vi gillar i det här landet.

I lördags fyllde mamma år och efter avslutat arbete så åkte vi till Kungsängen och åt inget mindre än… soppa! Det kanske var bra att Amanda fick se att vi faktiskt äter soppa ibland och inte bara pratar om det. Det serverades även lite paj och en farligt god chokladkaka. Alla var mätta och belåtna vid kvällens slut.

No photos!

Amanda lär morbror Chribbe att uppskatta majskrokar

Felice älskar mobiltelefoner!

 

 

 

 

 

Igår åkte jag och Felice till Åkersberga och skrev kontrakt på den nya bilen. Känns lite galet att skriva ett kontrakt på en bil jag inte sett, men Sean har provkört den förstås och han var nöjd. Så hur fel kan det bli? (jag kanske får äta upp det där senare känner jag nu) Ni får hålla Er till tåls en stund till så lovar jag att återkomma med bild vid senare tillfälle.

Idag är det slappardag i Kolartorp och jag tänker inte göra mer än att vika en tvätt och möjligen köra en maskin till om andan faller på. Jag har också tänkt att försöka få mina tjejer vaccinerade idag men det låter föga lockande att stå utomhus och köa i flera timmar vilket tydligen är normen vid vårt BVC. Vi får se, vi får se.