Häromdagen skrev vi under och lämnade in förskoleplatsbekräftelsen för Felice. Vi har fått ett datum. 23/8 2010 är det dax för liten att bli stor, då börjar inskolningen. Det känns helt skumt, vår minsta lilla skrutta ska snart (allt är relativt förstås) börja på dagis. Hur ska det bli? Två dagisbarn och inte längre någon föräldraledighet. Det var förstås precis samma sak då Amanda började på dagis. Ingen av oss var föräldraledig och vårt barn gick på dagis. Skillnaden var bara att då växte en annan liten individ i min mage och spädbarnstiden skulle snart upprepa sig. Det kändes tryggt på något vis, att veta att “allt skulle bli som förr” ganska snart. Nu är framtiden ett oskrivet kort.
Hur som helst så är vi i alla fall jätteglada över att även Felice ska få börja på fantastiska förskolan Lärkan och att hon dessutom får gå på Masken. Amanda kommer att flytta till Fjärilen innan sommaren, så de kommer inte att gå på samma avdelning. Men vissa aktiviteter har de tillsammans och det tror jag kommer att bli en enorm trygghet för lilla Felice som i mångt och mycket avgudar sin storasyster.
ja tiden går ohyggligt fort. Tycker det är lite jobbigt ibland.
SvaraRaderaI dag var vi på simhallen och det var så kul att se tjejerna fnissa hysteriskt medan de varv efter varv sprang upp för trappan till vattenrutchkanan och slängde sig i och åkte ner själva, medan jag och mamma satt och tittade på. Jag åkte iofs också en del men de klarade sig själva...
Jag tittade på mammorna med sina smån bebisar som plaskade omkring och det var nyss jag som satt där med en hjälplös liten bebis och tittade på de stora tjejerna och tänkte att "en dag är det mina barn som springer omkring på egen hand i simhallen". jag kanske tom längtade lite... men nu... även fast jag tycker det är kul att se dem och även fast jag tycker det är spännande med alla förändringar som hela tiden sker, så vet jag att mina små bebisar är för alltid borta..... lite sorligt ändå...