Tala med bönder på bönders vis

Alla vet väl att man bör tala med bönder på bönders vis och lärda på latin? Eller förresten, vadå lärd? Vad är lärd egentligen? Att man studerat latin och kan benämna kroppsdelar och blommor på detta språk? Anta att lärd är ett positivt adjektiv, då är man alltså på något vis lite bättre, lite viktigare om man talar latin (vilket för övrigt i princip ingen gör, alla slänger sig bara med lite ord och fraser- fuskspråk!). Man är väl lärd om man kan skruva isär en båtmotor också, eller slänga ihop en Wallenbergare utan recept. Jag har studerat en massa språk, men jag valde bort latin eftersom det inte leder någonstans annat än typ "Veni vidi vici" och "In vino veritas". Nu vet jag inte om mina spanska- och franskastudier ledde så mycket längre förstås. Jag kan beställa öl på spanska (vem kan inte det???) och tala om hur gammal jag är på franska, men sedan är det nog i ärlighetens namn stopp.

Nu kom jag helt ifrån ämnet. Det jag tänkte beskriva är hur olika man pratar beroende på vem man pratar med. Häromsistens var jag på jobbet och mötte en kollega i korridoren (detta var innan den senaste tidens solsken) och hon var jättesnyggt solbränd. "Vad brun Du är!" utbrast jag. "Ja, mina melanocyter är nog väldigt aktiva, tror jag." Här hade hon ju kunnat svara som vilken annan människa som helst, dvs att hon lätt blir solbränd, men istället så började hon beskriva sina pigmentceller för mig. Helknasigt.
Då jag pratar med mina gamla vänner så är det så mycket som inte behöver sägas eller förklaras, det är liksom underförstått. Det är så befriande att umgås med människor som känner en utan och innan, där man kan tala utan att tänka, och där man med lätthet kan utelämna ett ord eller två i en mening och de förstår ändå precis vad man vill säga.

Nu är det inte bara i samtal som man tar hänsyn. Även när man kör bil måste man ju anpassa sig. Jag är bilvakt till pappas Golf medan han jobbar utomlands ett tag. Denna lilla bil är en riktig liten raket och svarar på ett minimalt tryck på bromsen oavsett last och hastighet. Då jag efter att ha kört denna bil ett tag sätter mig i min egen Opel så är de första hundra meterna en potentiell fara. Denna bil är så oerhört trögbromsad om man jämför med Golfen att jag i princip alltid tror att det är något fel på bromsarna vid första inbromsningen och hinner få lite lätt panik. Men så kommer jag på att det är Opeln och inte Golfen jag kör, och så går det bra igen. Roligast är kanske då man kör Seans lilla Kia. Då jag vänder mig om för att kolla döda vinkeln så tittar jag ut genom bakrutan!!! Lilla sockerlådan.