Idag har vi en liten sjukling här hemma. Amanda var hos mormor och Björn i lördags medan vi var på bröllop. De hade haft massvis med skoj för sig, lekt i sandlådan, ätit glass, druckit saft och varit ute på hundpromenader. Igår blev det lite saft och glass igen innan vi åkte hemåt. Amanda var helt slut och somnade som en stock i bilen. Strax innan Skogås vaknade hon och vi hörde ett ynkligt "Ont i magen" från baksätet. Vi är ganska vana vid detta eftersom Amandas mage ofta gör lite ont. Hon kan säga "ont i magen" fyrtio gånger på en dag och därefter avsluta dagen med att bajsa och så är magen glad igen. Så vi tog ingen större notis om magontet. Dessutom trodde vi nog att det blivit lite väl mycket socker i magen. Snart hördes dock ett omisskänligt ljud från baksätet och det var bara att stanna bilen på motorvägen. Hela Amanda var full med kräk, stackarn. Vi sanerade så gott det gick och åkte hem till Kolartorp för en välbehövlig dusch för Amanda och bilbarnstolen.
Under eftermiddagen var hon ganska trött, ville helst vara i närheten av mig och till slut somnade hon i soffan. Hon sov ett par timmar och då hon vaknade kändes hon jättevarm, tempen visade 39,4 så det blev en Alvedon och en flaska välling och därefter sängen. Vi hade precis hunnit lägga oss då hon vaknade igen. Kom in i vårt rum och så började hon kräkas igen. Det finns få saker som är värre än små barn som kräks. Det hamnar överallt! Om ett par år kanske vi kan styra henne lite bättre, men nu är det bara att försöka fånga bäst det går. Jag är dessutom livrädd för att få kräksjuka själv så jag aktar mig noga för att få kräket i närheten av ansiktet. Efter lite sanering så kunde Amanda somna om igen. Själv hade jag så svårt att sova eftersom jag hela tiden väntade på att hon skulle vakna och kräkas igen. Dessutom fantiserade jag ihop ett mardrömsscenario där jag och Sean skulle ligga magsjuka med två små tjejer som behöver tas om hand. I vilket fall som helst så blev det inga fler kräkningar under natten och idag verkar hon lite piggare. Hon säger fortfarande att hon har ont i magen men för en stund sedan så kom hon och sa "Jag hungrig". Det var första gången jag hört henne säga det! Hon ville ha "tatisar" men de visade sig vara slut i skafferiet. Istället fick det bli köttbullar och pasta och hon åt en liten portion, sedan "Jag mätt". Nu skulle hon nog behöva några timmars sömn, men det förstår hon inte riktigt, därför är det ganska grinigt här hemma just nu. Hon är dessutom ackompanjerad av sin lillasyster som ligger i vagnen och tycker synd om sig själv (hon är under tvångssövning).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar