Väderleksrapporten för dagen lovade skräpväder med regn och snålblåst. Utanför fönstret sken solen då vi steg upp imorse (jag fick lite sovmorgon mellan 6 och 9:30, då sov Felice som en stock). Sean hade tagit med släpet från jobbet igår för att vi skulle kunna röja lite i garage och på tomten i helgen. Eftersom Sean skadade foten lagom till altanrivningarna så har vi ännu inte åkt med allt virke till tippen. Men nu skulle det alltså bli av. Föga lockande arbetsuppgift. Jag ville hellre äta hallon och mullbär, men det gick visst inte för sig. Två vändor med murket virke och lite annat skräp hann vi med innan vi kastade in handduken för dagen. Sean får fortsätta i ensamt majestät imorgon. Då ska jag nämligen fara norröver tillsammans med min bror för att hälsa på bästa morfar John. Det blir en mycket kort visit eftersom jag jobbar tisdag kväll, men det känns så skönt att jag hinner med att åka upp i sommar. Det såg inte ut som om det skulle vara möjligt förrän denna möjlighet dök upp. Vi åker bil upp imorgon förmiddag och så tar jag bussen hem på tisdag morgon tillsammans med min mamma som redan är där uppe. Sean får vara hemma med Amanda, medan Felice åker med mig. Vi får se hur skoj det blir att åka buss 8-10 timmar med en liten bebis... Jag bryr mig knappast om hon för liv, värre är det kanske med mina medresenärer. Hur som, åka buss ska vi i alla fall.
Sean har röjt lite på tomten med en gigantisk bensinröjare. Jättefint blev det. Och då skulle man kanske tro att jag är glad. Och det skulle jag ju kunna vara om det inte vore för att han även röjde ihjäl min Tayberry-buske. Klantskalle! Hans försvar var "I got sucked into it". Med den förklaringen så bör man kanske inte vistas i samma trädgård som den där röjaren. Lite ledsen i ögat blir jag eftersom denna lilla buske bara var en pinne förra året och i år blivit riktigt stor och fin. En massa fina bär fanns det också (de som hundarna lämnat kvar). Sean hävdar att den kommer att växa tillbaka, jag tror att jag får införskaffa en ny.
Nu är det middagsdax för familjen Douglas-Göransson och därefter ska jag slänga mig i soffan och lata mig (hoppas barnen håller med...).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar