tisdag 27 oktober 2009

Äntligen en förklaring!

Jag satt framför TV’n och såg på Efter Tio idag. Det brukar vara himla intressanta ämnen och gäster i det programmet och idag var inget undantag. Gäst var bl a neurobiologen Annica Dahlström som skrivit boken “Könet sitter i hjärnan”. Hon talade om skillnader i hjärnan hos män och kvinnor, vilka egenskaper som är utmärkande för respektive kön. Hon konstaterar också att det är hjärnan som styr människans könsidentitet, inte det organ som befinner sig mellan benen på folk. Mycket intressant att lyssna till hennes sammanställning av den forskning som gjorts på området. Hon talade om att man i fosterlivet blir exponerad för varierande mängder av testosteron och att detta påverkar vår utveckling och våra egenskaper under resten av livet. Har man som kvinna exponerats för större mängder testosteron blir man mer driftig, har lättare att uppvisa aggressivt beteende, har en mindre typisk kvinnokropp (dvs lång, smal och muskulös) och är bland annat duktig på matte och teknik. Har man utsatts för mindre mängder blir man en mer feminin kvinna med tydligare former, omhändertagande egenskaper, med sämre förutsättningar att briljera i matematik men å andra sidan är man mer fertil än den mer maskulina kvinnan. Ja, där ser man. Äntligen en rimlig förklaring till min bristande mattegenialitet. Det finns förstås ett gäng kritiker till hennes uttalanden, däribland folkpartisten och feministen Birgitta Ohlsson som också gästade programmet och debatterade med Annica Dahlström.

Det finns säkert mycket att ifrågasätta kring denna typ av forskning och allt är säkert inte bevisat. Naturligtvis kan det även få konsekvenser i samhället om man tar det på ett alldeles för stort allvar. Men det var intressant att ta del av i alla fall. Att slutklämmen sedan blev “Stora bröst=dålig på matte” var lite halvsynd eftersom det var långt ifrån bara det som Annica Dahlström berörde. Men media gillar ju att dra saker till sin spets.

hjarna

1 kommentar:

  1. Intressant forskning! Nu begriper jag varför jag är på gränsen till att ha dyskalkyli.

    //Annika
    www.jonika.nu

    SvaraRadera