Tantrum time

Så var det dax igen. Efter en relativt lång period av lugna hämtningar på dagis så har det nu vänt. Amanda vill inte längre gå hem på eftermiddagarna. Jag hämtar henne kl 15 alla dagar utom måndagar då Sean hämtar henne 15:30 eftersom jag jobbar. Barnen är i princip alltid ute på eftermiddagarna då vi kommer men just klockan 15 brukar det vara avklädning eftersom det vankas mellis. Det är Amanda helt på det klara med och alltså blir hon mycket ledsen då jag uppenbarar mig i dörren och hindrar henne från att få inta gott mellis med sina kompisar. Hon gråter, skriker, sparkas och fäktar vilt. Idag hade jag lämnat kvar en sovande Felice i bilen (trött efter en session på öppna förskolan) och då hade jag två händer fria. Trots detta slutade det med att jag bar ut Amanda i ena armen, höll hennes kläder i den andra handen och hon fick gå i regnet till bilen utan ytterkläder. Vad göra då ungen kastar sig på golvet och sparkas så fort man kommer i närheten för att klä på henne? Skyll Dig själv, tänkte jag och Amanda blev pissblöt. Egentligen tycker jag synd om henne, för hon förstår givetvis inte varför hon inte får stanna och äta mellis. Det går inte att förklara för henne. Hon gastar “Neeeeeej! Neeeeeej!” och jag har inget att svara. Men jag orkar inte sitta ner på golvet med henne i 10 minuter varenda dag för att få henne att sluta vråla (vilket för övrigt oftast inte fungerar). I det här läget vill jag bjuda in kommunalpolitikerna så att de får se hur våra förskolebarn med småsyskon (och deras föräldrar) mår varenda eftermiddag. Jag skulle vilja se dem försvara begränsad förskolevistelse efter att ha bevittnat detta skådespel. Men visst, det är säkert jag som har fel. Detta är förstås för barnens bästa, det är om dem politikerna värnar. Hur skulle det se ut om det inte fanns tydliga gränser? Jo, vi lata, oansvariga föräldralediga individer skulle givetvis utnyttja systemet till max. Vi skulle lämna barnen 06:30 och hämta dem strax efter 18. Fem dagar i veckan. Tur att vi har så bra politiker som satt stopp för detta…