Solen sken från en i alla fall delvis blå himmel då vi steg upp. På med shorts och t-shirts, packa badgrejerna och skynda till stranden. Meteorologerna hade inte lovat något vidare väder för veckan så här skulle tas varje chans att få fånga lite sol! Amanda var inte sen att hänga på då det blev tal om att bada. Med vagnen full av barn och med kopplen fulla av hundar begav vi oss mot stranden.
Glad tjej på väg till stranden
Veckan innan hade det enligt uppgift varit proppfullt med folk på campingen i Sudersand, men denna vecka hade vi i princip stranden för oss själva. Vi kunde med lätthet låta hundarna springa lösa och leka utan att störa någon, vilket är en enorm lyx! Amanda hade massor med sand och strand helt för sig själv och vi kunde byta om utan att riskera att orsaka något förargelseväckande beteende. Det är semester det!
I princip alla bilder på Amanda från stranden är “nood pics” och jag antar att man kan bli anmäld för att publicera sådana, så det får bli lite andra bilder istället.
Vattnet var helt klart badbart, till och med enligt min termostat. Jag är verkligen inget fan av saltvatten, men på Fårö så är det ju bara så där lagom salt att det känns som semester. Amanda plaskade mest i vattenbrynet (men lyckades trots det blöta ner sig totalt genom att ramla konstant). Det är så långgrunt att man med svårighet blir blöt på denna strand, men med lite ansträngning så gick det.
Lilla trötta Felice sov sig genom hela strandvistelsen.
Efter en förmiddag på stranden var vi fullkomligt täckta med sand även på de mest omöjliga ställen. Vi hade fått nog för stunden och bestämde oss för att ta en tur med bilen istället. Med raukar och fiskestugor på programmet gav vi oss av. Första stopp blev i Langhammars.
Amanda älskade förstås detta område också. Sten, sten, sten och lite mera sten! Hon fick prova lite raukbestigning:
Förutom ett gäng lustiga raukar så finns mängder med fina stenar och en hel del underbart hav att beskåda. Man kan kombinera ovanstående och kasta stenarna i havet och då kan man bli väldigt glad.
På stranden vid Langhammars har människor byggt en massa stenmonument, förmodligen till minne av nära och kära. Även vi byggde vårt eget lilla monument och så här i efterhand har jag bestämt att det är till minne av världens underbaraste morfar.
När vi raukat klart så satte vi oss i bilen och körde en liten sväng till Helgumannens fiskeläger. Det är en av fördelarna med Fårö, allt ligger på behagligt avstånd. Detta lilla fiskeläger är helt fantastiskt fint och så luktar det gudomligt gott av tjära.
Jag lyckades lura Amanda att det bodde små hästar i stugorna och om man knackade på så kanske hästarna skulle komma ut.
Efter en stund tornade mycket mörka moln upp sig på himlen och vi bestämde oss för att inte trotsa detta utan vi begav oss hemåt igen.
Trots att väderfolket lovat skitväder så var det bara en stund på eftermiddagen som vi fick lite regn. Så det blev en alltigenom lyckad dag med åtminstone en mycket nöjd liten tjej.
Sent på kvällen slog dock ovädret till på riktigt och det fullkomligt öste ner utanför stugfönstret. Förra gången vi var på Fårö bodde vi på Sudersands camping. Nu hade vi uppgraderat oss till en stuga vilket visade sig vara ett mycket bra beslut! Fram emot midnatt kom åskan och underhöll oss ett par timmar. Suboptimalt då man har en mycket åskrädd liten hund. Stackars Ilia somnade till slut av ren utmattning.
Nämen vaddå....? "Till minne av morfar" ????
SvaraRaderaMin morfar somnade för gott 15/8...
SvaraRaderaÄr så ledsen för din skull, vet hur mycket din morfar betydde för dig. Tyckte själv väldigt mycket om honom när vi träffades på Amandas dop. Men vilken tur att ni fått ha honom hos er så länge, och att även töserna fick träffa honom. Det är inte alla förunnat att få träffa sina gammelmor-/far föräldrar!
SvaraRadera