Amanda älskar musik och sång. Hon är dock (hittills) inte så förtjust i att sjunga med själv. Hon ber ofta mig att sjunga den ena eller den andra sången "Mamma, sjunga Bä bä". Jag tar första tonerna "Bä bä vita lamm..." men då avbryter hon mig. "Nej, inte sjunga Bä bä, sjunga Lille katt". "Lille katt, lille katt...". Återigen "Inte sjunga Lille katt, sjunga Liten apa bam bam". "Tänk om jag hade en liten liten apa, umpa umpa falle ralle ra...". "Nej, inte sjunga liten apa, sjunga Björnen sover". Ja, Ni förstår. Lite svårt att bestämma sig har hon.
När Amanda själv sjunger blir det ofta bara en massa ljud. Då och då kommer en mening man känner igen. För någon vecka sedan höll hon på så och småsjöng för sig själv och så hördes plötsligt "Allova, allova". Obekanta ord men en mycket bekant melodi. Det var naturligtvis "Hallelujah, hallelujah" hon sjöng. Inte är vi religösa här hemma men kan hända lyssnar jag en del på Il Divos version av denna vackra låt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar