Nostalgitripp

Igår gjorde jag en sådan där klassiker igen. Jag påbörjade middagsmaten, jättesugen på det jag skulle laga (tagliatelle med vitlök, ruccola, fetaost och cocktailtomater). Hinner precis sätta på pastavattnet då jag inser att vi inte har någon vitlök. Stön och stånk. Måste man ha vitlök till denna rätt tro? Jo, det måste man. Kan jag laga något annat? Nej, jag har helt ställt in mig på detta, kan inte tänka mig något annat. Bara att sätta sig i bilen och åka till Coop. Jag hade kunnat vara något mer miljövänlig och cyklat, men då hade jag fått baxa ut cykeln ur garaget först och det hade jag ingen lust med i mitt negativa mentala tillstånd.

Jag promenerade genom Coop då mitt öga fastnade vid en body bland barnkläderna. Vad var nu detta? Var det inte… En dum en! Och titta, där var Pellegnillot och Lejonel! Åh, alla mina favoriter ur “Dunderklumpen”. En av mina absoluta favoritfilmer som barn! Härliga karaktärer, spänning och en, i alla fall för vår familj, välkänd miljö. Detta var långt innan Disney Channels tid, innan Pokémon hade intagit världen och innan det gick tecknade program på åtminstone två kanaler dygnet runt. Då var man inte så bortskämd med tecknat så förstås sög man i sig då man fick en chans att titta på en film eller se en snutt av “Tecknade pärlor” på fredagskvällen. Och kanske är det just det faktum att vi inte var så bortskämda med denna typ av underhållning som gör att de filmer som fanns ligger en väldigt varmt om hjärtat. Vad vet jag, underbar är filmen i alla fall. Jag kan nog inte rekommendera dagens barn och ungdomar att se den, de skulle förmodligen skratta sig fördärvade åt den dåliga kvalitén, de töntiga figurerna och den lama handlingen. Men det spelar ingen roll, de är mina hjältar i alla fall. Och visst blev det så att två söta bodysar följde med hem, en till Amanda och en till Felice. Söta Lejonel som alltid tappar brallorna och En-dum-en som trodde att de förfalskade sedlarna var bär och kokade sylt på pengarna.

Hela Dunderklumpsgänget vid huset som kan prata

 

 

 

 

Jätten Jorm i egen hög person

 

 

Ni som är riktiga Dunderklumpen fantaster, klicka här!