Sommaren som försvann

Vi är redan en dryg vecka in i september och det är höst. Igen. Var det inte det alldeles nyss oxå? Är det inte oftare höst än sommar? I alla fall känns det så. Idag kanske det trots allt är mer sommar än höst, kalendern till trots. Dryga 20 grader utanför fönstret men jag orkar inte förmå mig till annat än att sitta lite på den trapp jag inte har (vi går in och ut på lastpallar sedan ett par månader tillbaka). Är så förfärligt trött och kanske är det hösttröttheten som anlänt. Eller så är det min lilla natterrorist som fortfarande är skyldig. Vad vet jag. Och egentligen spelar det väl ingen större roll heller. Trött som trött, det är lika tråkigt oavsett orsak.

Sommaren 2009 måste någon ha stulit från mig, för det känns som om jag inte varit med om den. Jag minns att den kom, de första dagarna med t-shirt och Amandas dagisavslutning. Det nästa jag kommer ihåg det är i princip nu, då hösten kommit. Och riktigt sådan sömnbrist lider jag inte av att jag är mer eller mindre komatös och inte märker att dag blir till natt som blir till dag igen. Vad hände? Jag har bara sett ett enda "Allsång på Skansen" program, och det var en repris. Tydligen jobbade jag varenda tisdagkväll, så jag missade detta "sommarmåste". Morden i Midsommer har jag endast sett ett halvt avsnitt av, jag somnade innan upplösningen... Vi har bara grillat en enda gång i sommar. En gång!?! Jag riktigt hör hur folk idiotförklarar oss och skakar på sina huvuden. Och jag har ingen godtagbar ursäkt att komma med. Vi har en grill, vi har grillkol och vi har tändstickor. Men ändå har vi inte grillat. Det har inte känts så vidare värst kul att vara i vår trädgård (eller brist på snarare) denna sommar. Som Ni alla säkert vet så dränerade vi kring huset i början av sommaren och det har tagit fram till nu innan man kan röra sig i trädgården utan att det är förenat med livsfara. Små grässtrån börjar gro (har de tur hinner de känna lite frisk luft innan frosten tar dem), en del bråte är bortkört, annat är kvar. Vi har fortfarande inga trappor in till huset och vår stora, fina altan är ett minne blott. Tidsoptimister som vi är så trodde vi nog att vi skulle kunna njuta av sensommaren på en nybyggd altan. Yeah, right. Vi sitter fortfarande på våra lastpallar och får sedan pilla stickor ur våra fötter. Stackars oss. Kanske får vi till en trapp i helgen som kommer, men bara kanske. Jag ska jobba varendaste helg i september, vilket är en klart begränsande faktor då det kommer till byggnationer. Inte för att jag är någon tillgång i byggandet, men någon ska visst ta hand om de där två små tjejerna som bor i vårt hus.

Mina bärbuskar som jag planterade förra sommaren (den halva som överlevde dräneringen) har börjat ge lite bär i år. Så mysigt att gå i trädgården och plocka solmogna hallon... tyckte Hedda som hann först. J-a skithund! Nu ska här hägnas in bär inför nästa sommar. Nästa år ska vi nämligen ha grannskapets finaste och mest prunkande trädgård där inga hundar kommit åt att sabotera och där barnen leker i världens finaste lekstuga medan jag sitter på en splitterny altan i mina nyinhandlade trädgårdsmöbler i teak. Någon som har en vinstlott att sälja till mig??

Nej, den här sommaren går inte till historien som en av de roligaste och somrigaste jag upplevt. Men visst har den haft sina ljuspunkter. Vi har fått en till underbar liten tjej i vårt liv (fast det var ju i februari förstås), huset blev dränerat till slut, jag har haft flera underbara lunchträffer med mina kära vänner i Brunna, vi har fått besök av mina "partners in crime" Camilla och Kristina med familjer, jag fick träffa underbaraste jomfa innan han blev riktigt dålig (tack igen Chribbe för Ditt förslag att åka med, jag är så glad över det!), vi har haft en fantastisk vecka på Fårö, Amanda har haft en bra sommar med väldigt lite oönskat beteende (=trots), hundarna har kunnat vara i trädgården i alla fall under andra halvan av sommaren, vi har fått vara med på ett jättetrevligt bröllop i Tensta kyrka (Annika o Fredrik), Felicen har fått ingå förbund med Herr Gud himself och så har vi haft en hel massa soliga dagar då det känts som sommar trots allt. Nu ska jag sluta deppa över den sommar som försvann och istället ställa in siktet på en fantastisk höst. Trots att skattepengarna inte räckte till en insats till öppna spisen så kommer det att bli en urmysig höst. Man kan elda i ett hål i väggen också! Och grilla korv över den öppna elden. Jag ska njuta av mina kanske sista mammalediga månader i detta liv och försöka att hinna med att träffa så många av mina vänner som bara är möjligt. Nu är det legalt att gömma sig i en stor, fluffig tröja och dricka kaffe och snacka skit i soffhörnet.

Välkommen höst!