Minisemester

I fredags satte vi oss i bilen och körde de knappa fyrtio milen ner till Kvarnarp utanför Vena för att hälsa på pappa/morfar. Vi har länge pratat om att ta med tjejerna ner till Småland över en helg och då passa på att besöka Astrid Lindgrens värld. Nu blev det av.

Vi måste med största sannolikt vara föräldrar till de snällaste barnen att ha med sig i bilen. Det är mycket sällan något gnäll då vi åker någonstans. De brukar visserligen sova bitar av sträckan, men även när de är vakna så är de nöjda och glada, busar med varandra eller tittar på DVD (Guds gåva till småbarnsföräldrar). Detta hamnar naturligtvis på plussidan då vi planerar semestrar. På minussidan hamnar all packning man måste ha med sig till två små barn. För att inte tala om det faktum att vi har några hundar som också måste få följa med.

Fredag eftermiddag var vi framme i Kvarnarp och spenderade eftermiddagen och kvällen på altanen med sol, mat, jordgubbar och dryck. Alltid lika trevligt.

Amanda var lyrisk över detta nya ställe som innehöll massvis med rum och gömställen, både ett piano och en orgel samt en gigantisk trädgård där man kunde spela boll. Felice hängde med så gott det gick i lek och spring. Efter ett antal timmar i full fart var det gott med lite kvällsvälling i soffan.

Det blev lite si och så med sömnen natten till lördag. Inte lätt att vara på ett nytt ställe med en massa nya intryck. Vi kom i alla fall iväg i god tid till Astrid Lindgrens Värld med en tjattrande Amanda i baksätet. Hon var full av förväntan över att äntligen få träffa Pippi Långstrump. Så många andra av Astrid Lindgrens figurer är hon inte bekant med, men det ska det nog bli ändring på framöver. Jag är ju själv uppvuxen med hennes böcker och karaktärer och jag kan inte tänka mig en bättre sagoförfattare än hon.

Lördagen bjöd på strålande vackert väder och årets första dag med högsäsong i parken varför vi kallt räknade med att det skulle vara en vansinnig anstormning med folk och en trängsel utan jämförelse. Nu visade det sig att vi hade oroat oss i onödan. Det var hur lugnt som helst. Visst var det folk i parken, men det fanns gott om utrymme att komma nära karaktärerna och till och med få sig en pratstund med dem om man så önskade. Mest välbesökt var kanske inte helt oväntat Villa Villerkulla.

Amanda fick äntligen träffa sin idol och hon pratar fortfarande om hur Pippi hoppade upp på bordet och hur tokig hon var som satte kakburken på huvudet. Vi stannade en stund och kollade på Pippis spratt och Amanda kunde inte slita blicken från henne.

Det var hysteriskt mycket folk som ville in i Villa Villerkulla, så vi sparade detta till nästa besök i parken och begav oss istället till Lilla Scenen för att medverka i Fröken Prysselius allsång.

Tillsammans med Prusseluskan och Kling & Klang sjöng vi Idas Sommarvisa, Rasmus Kattvisa med flera kända sånger.

Jag tror att jag och pappa hade större glädje av denna lilla allsångstund än tjejerna…

När vi trallat klart så tog vi oss till Den Lilla Lilla Staden som är en kopia av Astrid Lindgrens Vimmerby. Här kan man bland annat hitta karamellbutiken där Pippi köpte 18 kg karameller. Amanda som älskar allt vad små hus heter var förstås i sitt esse.

Man blir snabbt fikasugen då man promenerar runt bland små byggnader och affärer. Vad passade då bättre än att bege sig till Bråkmakargatan och ta en kopp kaffe på A Larssons Bageri, ett 50-tals kaffe med fantastiskt gott fika till rimliga priser. Att sedan Kling&Klang slagit sig ner vid samma kaffe gjorde ju inte valet sämre!

Här bor Lotta på Bråkmakargatan

Det blev ganska korta promenader mellan vilopauserna. Själv vill man så mycket då man är i en park lik Astrid Lindgrens värld, men det är bara att inse att barnen har ett helt annat tempo och är intresserade av helt andra saker än man själv. Exempelvis så ville Amanda gunga i varenda gunga vi kunde hitta och åka rutschkana både en och två och hundratre gånger. Att vi sedan har både gungor och rutschkanor hemma i Kolartorp spelar liksom ingen roll.

Ett ställe som dock var populärt var Karlsson på takets lilla område. Där kunde man nämligen klättra upp på taken i Vasastan och titta på Karlssons hus och därefter åka rutschkana ner på gatan igen. Sannolikt var det sistnämnda orsaken till förtjusningen.

 

Nere på gatan träffade vi på Karlsson själv i full färd med att fälla dråpliga kommentarer och mumsa i sig kakor.

Det är bara att inse att hur mycket man än älskar denna figur som sagokaraktär så är han egentligen fullkomligt avskyvärd som person. Skulle han existera i verkliga livet så skulle han åka på en rak höger. Till och med jag som inte tror på det där med att slåss skulle kunna göra ett undantag för Karlsson.

Vi promenerade oss igenom större delen av parken och förundrades över hur otroligt välskött och städat det var. Det är klart att det var första dagen på högsäsongen och att det säkert gjorde sitt till, men jag har svårt att tro att det blir så mycket sämre även under den värsta högsäsong.

Madicken på Junibacken

Lek i Bullerbyn

Amanda och Dadda åker flotte

 

 

 

 

Kajsa Kavats mormors by

Amanda Kavat

Felice åkte mest vagn men var nöjd och glad i alla fall. Ibland blev hon utsläppt en stund.

Vi tog oss igenom större delen av parken innan vi bestämde oss att det var dax för pannkaksbuffé som serverades i stadshuset i Den Lilla Lilla Staden. Genialisk idé med pannkaksbuffé på ett sådant här ställe och en given favorit hos barnen. Amanda och Felice åt pannkakor så att det sprutade ur öronen på dem!

När pannkakorna landat i magen insåg vi att vi var ganska trötta och att det nog var dax att bege sig hemåt innan katastrofen var ett faktum. Överallt omkring oss fanns bevis på barn som för länge sedan fått nog och vars föräldrar yttrade mer eller mindre väl valda ord. Vi hade ingen större lust att sälla oss till den skaran. Istället köpte vi en Pippiklänning till Amanda och tackade för oss.

Innan hemfärd försökte vi oss på lite roliga bilder av Amanda som Ida och Pippi. Jag tror inte riktigt hon hajade konceptet dock…

Resten av helgen spenderades i och omkring huset. Det var så mysigt att få komma iväg hemifrån en helg och bara njuta av lugnet (frånsett vissa störningsmoment i form av högljudda barn). TACK PAPPA för en jättetrevlig helg som vi ska minnas länge.