Ju mer jag jobbar med människor (och det är ju faktiskt det jag gör egentligen, djuren är bara ett litet sidospår har det visat sig) desto mer inser jag att det är med människor precis som med vin: vissa årgångar är bättre än andra. Åtminstone så har de väldigt olika egenskaper. Om det sedan är bra eller dåligt är väl egentligen upp till betraktaren att avgöra. Vin delas in efter året det är producerat, men människor är det lättare att se det i 10-års perspektiv. Vårt liv är ju trots allt lite längre än en druvas. Nedan följer min egen och högst ovetenskapliga sammanfattning av de olika generationerna.
40-talister: I den här generationen finner vi människor med en inbyggd mycket hög respekt för flertalet yrkeskategorier såsom poliser, läkare, präster, astronauter mfl. Det enda problem Du kan stöta på i samarbetet med denna generation uppstår då personen ifråga tillhör någon av dessa mer respekterade yrkeskategorier. Då har de nämligen utsett sig själva till Gud fader själv och är totalt oförstående inför det faktum att de kanske talar med en människa som faktiskt förtjänar lite respekt och som nog trots allt vet vad han/hon talar om.
Från denna generation hörs ofta meningar som “Det menar Du inte”, “Oj då, verkligen?” eller “Det var det värsta”.
50-talister: Min favoritgeneration. Ofta stabila med båda fötterna på jorden och med en stor tilltro till att andra människor kan sin sak. Sällan skeptiska eller misstroende, i princip aldrig ifrågasättande. I vissa lägen kanske de till och med är att betrakta som alltför godtrogna. De har en ganska rak syn på liv och död och i de situationer jag möter dem så är det aldrig några krusiduller eller tveksamheter.
Favoritcitat: “Tycker Du så så gör vi så, jag litar på Ditt omdöme”.
60-talister: Generationen som Gud glömde. Här ryms en stor skara uppkäftiga, ifrågasättande och självgoda individer. De är självutnämnda experter på det mesta och tror inte ett dyft på vad någon annan säger. Allt ska kontrolleras in i minsta detalj och det behövs alltid en second opinion någon annanstans ifrån innan de möjligtvis vågar tro på vad Du säger, men har förstås då vänt det till att det var vad de trott hela tiden. Denna generation är otroligt dömande och är mycket duktiga på att tala om när andra gjort fel eller betett sig illa mot dem. Att de själva kanske är minst lika osympatiska har de ingen som helst känsla för. Självkritiken begravdes någon gång i slutet av 50-talet.
60-talister bubblar av “Du ska inte tro att Du är något”
70-talister: den pålästa generationen. Har ofta fog för sina åsikter men kan ibland upplevas som riktiga besserwissers. I den här generationen vet individerna sina rättigheter och låter sig sällan trampas på. Å andra sidan är de oftast mycket väluppfostrade i sitt umgänge med andra människor och blir förhållandevis sällan otrevliga trots att de är ordentligt upprörda. Att hålla sig till fakta är ett grundbegrepp för 70-talisten. Hot, klander och verbal misshandel lämnades kvar på 60-talet.
Om Du hör ett “Ja, det stämmer, det läste jag i en artikel förra veckan” eller “Det låter rimligt, så gör de i Tyskland” så är det mest sannolikt en 70-talist Du talar med.
80-talister: generationen som internet uppfostrade. Det finns ingenting som inte går att ta reda på via nätet och det som står att läsa där är inget annat än vetenskap på hög nivå. 80-talisten vet, kan och vill och låter aldrig detta gå obemärkt förbi. Han/hon är extremt företagsam och målmedveten. Saker och ting är till för att ifrågasättas, dock avskyr 80-talisten att själv bli ifrågasatt. Det hör till att ta reda på saker själv och låta sin doktor veta att man redan ställt diagnos innan besöket just genom sitt älskade internet. Hobbyläkare, hobbypsykologer, hobbyelektriker, hobbysnickare- det vimlar av dem bland 80-talisterna.
Motto: “Allt jag behöver veta finner jag på Google eller Wiki”
90-talister: den nya generationen, framtiden. Och vilken framtid sedan. Med förebilder som Zlatan, BondinBella och Linda Rosing så bör ju landets framtid vara mer än säkrad. 90-talisten är social ut i fingerspetsarna, blyghet är ett förlegat förhållningssätt. Ska man lyckas måste man höras och synas, allt annat är uteslutet. 90-talisten anser att 70- och 80-talister är gamla och inte har något särskilt att bidra med, möjligen kan de tidigare generationerna tillföra något matnyttigt. Språket behärskas väl och har alla internetförkortningar väl inkorporerade. Tyvärr ligger det för 90-talisten att svära och leva om i motgångar vilket gör att han/hon ibland upplevs som mindre vetande och gravt ouppfostrad.
90-talisten lever enligt seden “Full fart framåt”
Om Ni nu tillhör en mindre väl omskriven generation så deppa inte ihop. Min analys bygger helt och hållet på de människor jag träffar dagligen och för att vi skulle kunna anta denna syn på generationerna så krävs att Sveriges djurägare motsvarar ett tvärsnitt av den svenska befolkningen och det är ju inte så säkert.
Ha en trevlig dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar