Inget av mina barn förstår tjusningen med frukt och grönsaker (mina vegetariska förhoppningar är grusade), undantaget är bananer och för Amandas del även äpplen. Amanda är måttligt förtjust i bananer medan Felice fullkomligt älskar dessa gula frukter. Hon kan trycka i sig en banan på nolltid om hon är på det humöret. Ganska tidigt lärde hon sig att säga “mjamjaaaa” vilket förstås betydde banan. Men nu har vi tydligen gått bakåt i språkutvecklingen för nu heter det “mnum mnum ähää”. Ett tag tänkte jag att det kanske var det engelska språket som blandat sig i leken men “banana” låter knappast mer som “mnum mnum ähää” än “banan”. Ingen förklaring med andra ord.
Skönt att bananer är glutenfria…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar