Lilla Felice var på väg nedför trappen till lekrummet i källaren då hon plötsligt började skrika. Jag frågade vad det var som var fel och fick ett obegripligt “A fa fa faaa” tillbaka. Då jag kom fram till trappen stod det klart vad som orsakat hennes tårar, på trappsteget satt en spindel. Då spindeln dessutom promenerade mot Felice i en rasande takt var paniken ett faktum. Bara att rädda liten från den stora spindeln och försöka förklara att den inte var farlig. Jag tror dock att min ansträngning var förgäves för Felice slutade inte gråta förrän vi lämnade rummet och spindeln bakom oss. Amanda var tidigare livrädd för flugor och nu har vi alltså en spindelfobiker i familjen. Undrar just vad det är för signaler som rör sig i huvudet på en 1,5-åring som blir så rädd för en spindel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar