Jag, Mrs Bouquet?

Jag är verkligen jättenöjd med vårt hus. Jag kan erkänna att jag var rejält kall om fossingarna då vi skulle skriva kontrakt. Det kändes jätteläskigt att skriva under på att köpa ett hus i ett område där vi endast varit en gång tidigare (på visningen) och dit jag enbart hittade mha karta. Och då vi först flyttade in så undrade jag ett antal gånger vad vi givit oss in på. Dock har jag aldrig känt att vi gjort ett dåligt köp och jag har inte ångrat en sekund att vi köpte huset. Jag skulle fatta samma beslut igen, även om jag nu vet hur mycket arbete det faktiskt är med detta hus. Men, för det finns ju alltid ett sådant med, ibland blir jag trött och uppgiven och det känns helt övermäktigt alltihop. Vi har renoverat sedan dag ett. Alltid minst 4-5 projekt på gång. Varenda helg går åt till att snickra, mäta, beräkna kostnader, googla var billigaste virket finns, köra hundrafemton vändor till tippen etc etc. Det tycks också dyka upp överraskningar lite titt som tätt och de tycks alltid vara av negativ karaktär. Jag kan ge några exempel: bubbelbadkaret visade sig sakna jordfelsbrytare och är därmed urkopplat, garageporten är felinstallerad och därmed är garaget obrukbart för bilar, skorstenen är inte tät, huset är byggt enda in till berget varför en normal dränering inte räcker till utan det krävs en pump som ska gå 24-7, diket utanför huset saknar brunn varför allt dagvatten rinner in på vår tomt, elledningarna i huset är dragna som om det vore sista dagen på jorden, pannan gick sönder lagom till jul ett år vilket skyndade på installationen av bergvärme mer än vi kanske tänkt oss… Listan kan göras betydligt längre. Vart och ett är problemen kanske ganska små, men sammantaget känns det ibland som om man förlorar greppet. Vissa dagar går jag omkring här och myser och gläds över allt vi faktiskt gjort, andra dagar känns det bara som om man vill kasta in handduken. Det är så mycket mer jag vill göra, flera rum som fortfarande är i samma skick som då vi flyttade in för tre år sedan. Men pengarna finns inte. Och eftersom det hela tiden dyker upp små akuta överraskningar som måste prioriteras så får andra saker stå tillbaka. Jag har en hel A4 med saker som jag vill åtgärda i huset och då handlar det inte om nya tavlor och små söta blomkrukor, nej det handlar om att byta ut gamla dragiga fönster, tilläggsisolera vårt svinkalla TV-rum etc. Senast i raden av önskningar är ett nytt badkar. Bubblandet upphörde ju illa kvickt då vi konstaterade att föregående ägare tyckte att en jordfelsbrytare var överkurs. Men vi har ändå kunnat bada i badkaret. Tills nu. För nu läcker kranarna och eftersom fanskapet är inkaklat så kan man inte laga lite enkelt. Jag blir så trött. Amanda älskar att bada och varje dag står hon och kikar ner i badkaret på sina badleksaker “Jag vill bada”. Det gör ont i mammahjärtat då jag får säga nej varenda dag. Visst kan man säkert köpa ett begagnat badkar på internet för en liten slant, men dels tycker jag att det är måttligt skoj att bada i gamla småsunkiga badkar (det vi har är av den typen) och dels så är jag lite av den typen att jag helst köper nytt så att jag kan välja det jag vill ha och vet att det är rent, fräscht och hållbart. Så just nu går mycket tid åt att fundera över hur vi ska ha råd att skaffa ett hyffsat snyggt badkar för en billig penning. Det går så där. Mer extrajobb för mig antar jag.

Just nu är jag alltså inne i en hus-depp period. Och det blir inte bättre av att våra närmaste grannar verkar ha en aldrig sinande brunn att ösa pengar ur eftersom det byggs om och till både här och där. Det görs stenläggningar, byggs murar, installeras gigantiska fönster, tillverkas observatorium och allt annat man kan tänka sig (och en del man inte kan tänka sig också, för vem fasen kunde tro att grannen har ett observatorium i trädgården???). Sean har döpt om mig till Mrs Bouquet eftersom jag går och sneglar på grannarna och muttrar avundsjukt. För Er som ännu inte stiftat bekantskap med denna hysteriskt roliga kvinna rekommenderas att studera TV-tablåerna och hålla utkik efter “Skenet bedrar” (“Keeping up appearances”).

Hyacinth Bucket (obs uttalas Bouquet)

Inlägget till trots så vill jag informera om att jag visst är medveten om att det bästa i livet är gratis och att man inte kan köpa allt för pengar.