Nu är det snart jul och folk förbereder sig för årets största och kanske viktigaste helg. Det pyntas, bakas, skrivs julklappslistor och inhandlas klappar. Julfirandet pågår såväl på hemmaplan som i förskolor, skolor och på företag. Julfirandet just på företag skiljer sig väsentligt åt från företag till företag. Jag tror att de allra flesta företag bjuder på någon sorts julfirande och/eller julklapp, men det kan variera från en lussekatt på Luciamorgon till ett julbord under en weekend i New York. Det företag jag jobbar för befinner sig någonstans i mellanmjölkens land. Det brukar bli ett julbord någonstans i början eller mitten av december, varken för flådigt eller för billigt, helt enkelt lagom. I år avstår jag julbordet, som vegetarian är det oftast tämligen värdelöst att äta ett traditionellt julbord. Brunkål och kokt potatis blir ju ingen människa vare sig särskilt glad eller mätt av. Men jag är inte besviken, det är ju valfritt att leva som vegetarian och julbord är något som ska passa det stora flertalet av företagets anställda och inte mig personligen. Jag hoppas att de alla (som inte jobbar…) får en trevlig kväll tillsammans och att lite julstämning infinner sig i all julstress.
Om det blir någon julklapp i år återstår att se. Igår mottog vi alla ett mail om att det kommer att varslas ett antal anställda från företaget pga alltför negativa siffror i år. Ingen trevlig julklapp. Jag har så svårt att förstå vad vi ska göra mer för att vända siffrorna. Det känns oerhört provocerande att jobba och slita arbetspass efter arbetspass, göra sitt allra yttersta och ibland mer därtill och ändå alltid få höra att det inte går bra för företaget och att vi måste anstränga oss mer. Jag kan bara tala för mig själv, men jag kan med handen på hjärtat säga att jag KAN inte anstränga mig mer än jag redan gör. Mitt konto är uttömt vad det gäller engagemang i jobbet. Kanske finns de som inte kan säga detsamma och som faktiskt kan anstränga sig mer för att bidra, men jag tror inte att de är många. Sannolikt är det det klokaste ledningen kan göra att varsla anställda i ett sådant ekonomiskt läge som vi har nu, men det känns förstås jättetråkigt. Det kommer att bli en tråkig stämning på jobbet och folk kommer att oroa sig blå innan det bli offentligt vilka som får gå.
Jag sätter mitt hopp till att 2011 blir ett bättre år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar