Hålla tungan rätt i munnen

Imorse när vi åkte till Masken så körde vi förbi Irma som går på avdelningen Nyckelpigan som “bor granne” med Masken. Amanda blev alldeles till sig och tjoade

“Mamma, jag såg Imra”

“Va? Vem då?”

“Imra, mamma. Imra”

“Jaha, Irma. Nu förstår jag”

En stunds tystnad.

“Mamma, jag kan inte säga Imra…”

 

Amanda har lite problem med just r och m och deras placering i ord. Hon säger fortfarande amr istället för arm. Jag tycker det ska vara oerhört besvärligt och jobbigt att säga amr (oftast blir det amrrrr) istället för arm, men tydligen inte. Hon har också lite problem med ordet “kasta” vilket heter “taska” i Amandas värld. Men hon har gjort enorma framsteg i övrigt och pratar idag avsevärt mycket bättre än för några få månader sedan.

Felicen babblar på friskt. Det är fortfarande mycket “Bji bi bi dodedo daaa” osv men faktiskt finns det några ord som hon behärskar riktigt bra. Hon säger “mamma”, “dadda”, “Daaada” (=Amanda), “titta”, “ja”, “nej”, “pjippi” (=pippi), “na naa” (=natt natt), “go goo” (=all gone), “skå” (=skål, hon älskar att skåla med glas, smörgåsar, bestick…), “baa” (=boll), "gocka” (=docka). Hon älskar att prata i telefon och svarar faktiskt personen i andra änden med mer eller mindre intelligenta små fraser.