Inte lätt

Det är inte lätt att vara liten alla gånger. Mina barn är som bekant ganska småväxta. Det är oftast inte större problem, faktiskt kan det till och med vara en fördel. De får verkligen chans att nöta på sina kläder eftersom de växer långsamt och framförallt så är de inte så hiskeligt tunga att bära på. Ofta då jag får hålla i andra småbarn så inser jag hur lätt Felice är (och Amanda var då hon var liten, nu är hon inte så lätt längre…). Det finns dock tillfällen då det inte är så praktiskt att vara liten. Då Amanda skulle börja på dagis så skulle vi införskaffa regnkläder, stövlar och fleecekläder. Det var ett måste på dagis. Jag gav mig all tillförsikt ut i affärerna enbart för att finna att har man inte storlek 80 eller större så ska man inte ha regnkläder. Fleecekläder samma sak. Amanda kunde nätt och jämt ha storlek 74 då hon började på dagis. Vad göra?? Införskaffa storlek 80 förstås och därefter förklara för dagispersonalen att jag inte var dum i huvudet och trodde att mitt barn var välvuxet, utan att tillverkarna faktiskt menade på allvar att småfolk ska sitta under ett regnskydd i vagnen och därmed inte behöver några galonisar. Amanda drunknade nästan i sina regnkläder, men hon var vansinnigt söt. Stövlarna var det lättare med, där hittade mamma ett praktexemplar i storlek 19.

Nu har Felice fått ärva regnkläderna och de gulliga, röda gummistövlarna. Hon verkade inte alls bekymrad över de smått gigantiska plagg hon fick på sig då hon skulle ut i regnet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hon tjavade på i gummistövlarna som om hon aldrig gjort annat. Byxornas hängslen fick sättas i kors över ryggen för att de inte skulle ramla av och de små banden som ska sitta under fötterna släpade efter. Men så söt, så söt.

Nu är det ju några månader innan Felice ska börja på dagis, så hon hinner nog växa i kläderna.

 

Sarah, ser Du att favoritmössan bytt ägare!