Ikväll vid läggningen så kröp Amanda upp på min arm, gosade ner sitt huvud och sa med sin finaste lilla röst “Jag tycker om dig, mamma”. Hjärtat bara smälte ihop till en liten våt fläck och jag tror inte att det återhämtat sig ännu. Älskade lilla Mandan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar