Felice 3 månader

Felice 2009-02-08 kl 13:48, 3615 gram och 51 cm

Idag är det exakt tre månader sedan vår prinsessa Felice såg dagens ljus för första gången. Ovan är en av de allra första bilderna som vi tog på henne. Alldeles varm och nykläckt! Så mysigt.

Tre hela månader. Med risk för att bli tjatig så måste jag fråga var tiden har tagit vägen? Om ytterligare tre månader har hon funnits hos oss i ett halvår. Tiden går så fort, så fort. Det måste väl finnas någon broms? I sådant fall är jag tacksam för en instruktionsbok där denna är markerad.

Under dessa tre månader har lilla sessan utvecklats en hel del. Hon ler mot allt och alla som har en stund över för henne. Från att ha varit en liten säck potatis utan styrsel så är hon nu mer som en liten sparris. Jättestark i nacken och håller utan problem upp sitt huvud i alla lägen. Hon älskar att stå upp i knät, hon viftar med armarna och gör rörelser med överkroppen samtidigt som hon utstöter små glada tjut. Hon är oftast en nöjd och glad bebis, ffa då vi är ute på utflykter. Hemma kan det lätt bli lite tråkigt och då vill bebis gärna att vi promenerar runt i huset vilket gör att mina axlar börjar att bli lite trötta och smärtande... Peppar, peppar så är hon faktiskt betydligt duktigare än Amanda på att sova dagtid. Hon sover ofta 2-3 timmar i sträck någon gång på dagen vilket lämnar lite utrymme för mig att göra annat än att underhålla henne. Hon är nämligen sällan nöjd med att ligga någonstans själv och filura. Nej, hon vill ha sällskap. Någon enstaka gång kan hon ligga i babysittern och kolla in sina händer, men det är inte ofta.

Nätterna är ännu så länge en barnlek (peppar, peppar igen). Hon somnar ofta ordentligt vid 22-tiden och därefter har jag ingen koll eftersom jag är en sombie på nätterna. Ofta vaknar jag med henne på motsatt sida som hon somnat på. Eftersom hon ännu inte kan ta sig fram för egen maskin så betyder det förstås att jag flyttat henne. Men hur och när hon vaknat för att amma har jag ingen koll på...

För två dagar sedan vände hon sig för första gången från mage till rygg. Jag fick inte bevittna händelsen men Sean var där och kunde rapportera att det hela inte hade innehållit något fusk! Duktiga bebisen!

För tillfället är bada hennes favoritsysselsättning. Hon plaskar och far med hela kroppen i badet. Vi kör fortfarande riktigt bad och inga fåniga badbaljor. De är för bebisar, tycker Felice. Förmodligen skulle hon älska babysim men med dagens schema så går det inte ihop. Kanske till hösten, vi får se.

Dagen har hittills inneburit ett besök på BVC. Precis som sin syster så dippar hon nu på kurvan. Hon vägde 5120 gram och var 58,7 cm lång. Huvudet var 40 cm i omfång. Vi tänker inte oroa oss för den långsamma viktuppgången eftersom det var precis samma sak med Amanda efter ett par månader. Hon har fri tillgång på mat och får styra det själv, tänker jag. Jag vägrar att anta någon taktik att väcka ett sovande barn och tvångsamma. Det enda som oroar lite är att lillskruttan är lite böjd i kroppen. Jag har reagerat över det de senaste veckorna och idag frågade jag. BVC-tanten (som egentligen inte är någon tant) höll med och nu har vi fått tid för läkarkontroll. Det var ju inte länge sedan vi var på kontroll och då fanns det inget att anmärka på, men å andra sidan tittade han väl på henne sammanlagt 2 minuter så att han skulle upptäcka detta var ju högst osannolikt. Hoppas, hoppas att det inte är något annat än lite otränade muskler på ena sidan.

Vi skulle ha vaccinerat idag men eftersom Felice fortfarande är ganska ordentligt rosslig i luftvägarna så beslutade vi att avvakta ett par veckor. Det tror jag inte att Felice har något emot, så kul är det inte att bli stucken.

GRATTIS gumman, till 3 månader på jorden och TACK för att just Du kom till oss!

Nyss ankomna till BB-avdelning M88