tisdag 12 maj 2009

Humor, humor

Satt och zappade lite mellan kanalerna med en sovande Felice på magen. Melodifestivalen, är det nu? Hade jag ingen aning om, så kulturell är jag. Visst hade jag väl lite koll på att det kanske närmade sig något, men att det hela började idag visste jag alltså inte. Det har ju blivit så konstigt nu med semifinaler hit och röstning dit. Ännu mer utrymme för konspirationsteorier och kompisröstande. Jag kunde inte bry mig mindre om hela spektaklet egentligen, men just för tillfället hittade jag inget bättre att fördriva tiden med. Sveriges bidrag skulle starta som nummer fem och jag tycker att det är en rätt häftig låt faktiskt, så jag bestämde mig för att se fram till det bidraget.

Inledningsvis så berättades någon fin historia om hur människan ville lära sig att flyga. Mannen hade bra inlevelse och pratade engelska helt utan brytning (förmodlingen inte ryss mao). Det enda lilla irritationsmomentet var att han läspade. Jag har lite svårt att ta folk som läspar på allvar. Jag vet att det är fult att säga så, men nu var jag ärlig. Så där satt jag och störde mig på att han läspade och undrade varför man inte valt någon annan att läsa upp den lilla historien. En vacker fågel kom "inflygandes" och på den satt två små söta tjejer. Mannen berättade hela tiden historien och de små flickorna steg av fågeln, sprang på lätta fötter mot ett stort vackert träd. Historiens slut hade kommit. Mannens röst:"... and what did they hear? It was a, it was a..... thong!" (dvs song fast det blir ju thong med läspande ljud). Jag skrattade så att jag fick ont i magen. Undrar om han kommer att få äta upp detta länge.

1 kommentar:

  1. Okej nu gör jag ett tredje försök att kommentera bloggen, sen ger jag upp! Man för göra runt 4 försök varje gång och sen går kommentaren ändå inte igen :-(

    Jag tycker också det är svårt att vara seriös när någon läspar. Inte schysst men ändå sant. Jag skäms...
    Kommer ni i morgon?
    Hur har det gått för Sean?

    SvaraRadera