En stor dag

090806. Felice 6 månader gammal idag! Hurra hurra! Nu kan hon börja räkna sitt liv i år eftersom hon uppnått ett halvt års ålder. Hon har firat sin halvårsdag med sin allra första smakportion. Vi har gått på WHO’s rekommendationer om helamning i 6 månader och idag var det alltså dax att ta det första steget ut i vuxenvärlden. Med Amanda började vi lite tidigare med smakisar och som Ni flesta vet så var det ingen hit. Så här i efterhand så tror jag att vi skulle ha lagt ner projektet och tagit upp det en månad senare istället för att fortsätta försöka. Men det var ett evigt tjat från BVC om smakisar från 4 månaders ålder då och det var väl inte helt lätt att stå emot som förstagångsförälder. Amandas första smakportion bestod av potatis och hon fullkomligt avskydde det! Vi blandade upp med bröstmjölk och trugade och höll på. Först då vi testade morotspuré så fick hon i alla fall inte kräkkänsla. Så med detta i bagaget bestämde vi oss för att börja med morotspuré till Felice. Lata föräldrar som vi är så lagar vi inga egna smakisar utan går helt på Semperslinjen. Spända av förväntan satte vi oss vid bordet. Fram med morotspuré och sked….

Hon såg väldigt förundrad ut efter att ha fått det där oranga i munnen. Hon smackade lite, funderade igen och så:

 

- Det där var ju gott, mamma!

Hon fick smaka ett par små skedar till och sedan var både hon och vi nöjda. En riktigt bra start i smakis-världen. Hon var betydligt mycket mer för att testa maten med händerna än Amanda var. Amanda var faktiskt totalt ointresserad av maten och jag tror att det var mycket där skon klämde. Hon var inte redo för att börja äta annat än bröstmjölk. Lätt att vara efterklok. Med Felice tänker vi fortsätta att skynda långsamt så kanske hon får ett mer sunt förhållande till mat.

Sex månader sedan lilla Felice Maria Colleen kom till världen med buller och bång. Sex månader sedan vi för första gången fick se vem det var som legat och sparkat och farit runt inne i min mage under så lång tid. Alldeles förundrade över denna nya människa låg vi där på förlossningen. Hon var ju blond! Vi hade nästan förväntat oss en mörkhårig liten krabat eftersom Amanda var så mörk redan som liten. Och så var hon alldeles rund och go om kinderna och lite skrynklig. Faktiskt ganska olik sin äldre syster som bebis. Idag är de nog betydligt mer lika även om vi fortfarande tycker att de är två ganska olika tjejer.

Felice är fortfarande tidernas största mammagris. Det kan gå bra att umgås med andra så länge jag inte vistas i samma rum. Men om jag skulle få för mig att komma in i samma rum och inte genast hämta upp mitt lilla kärlekstroll så blir det stora krokodiltårar. Vi kan fortfarande inte riktigt vänja oss vid detta eftersom Amanda var så otroligt öppen och social i samma ålder. Aldrig att hon varit så här mammig ens stundtals. Men jag ska inte klaga, det är förstås rätt mysigt att vara nummer ett.

Sedan ett par veckor tillbaka sitter hon jättestadigt och numera har vi inget stöd till henne. Det är extremt sällan hon faller och om det händer är det oftast om hon sitter i soffan. Hon är fortfarande lite av en natterrorist vilket gör att sömnbristen fortfarande är ett faktum här hemma. I alla fall för mig. Felice ser till att sova vid ett par längre tillfällen på dagen istället. Ofta får jag dock tvångslägga henne i vagnen för att hon ska somna.

De här sex månaderna har gått så ohyggligt fort. Mycket, mycket snabbare än Amandas första sex månader. Det känns som om jag inte alls hänger med längre. Jag blir fövånad då jag får stoppa undan kläder som hon vuxit ur. Hur har det gått till??? För att inte tala om då jag ser andra små bebisar. Jag blir fullkomligt chockad över hur små de är… Detta är nog något som alla föräldrar känner igen, men likväl kan man inte upphöra att förvånas och skriva om detta.

Utöver att Felice fyller 6 månader idag så är det också vår förlovningsdag. 080808 förlovade vi oss i Kettlewell, en liten by i Yorkshire Dales.