Skrutt

Aldrig ska vi kunna få må bra någon längre tid i den här familjen. Det började i mitten av förra veckan med att min tunga började kännas konstig. Jag hade nattskift på jobbet och trodde nog att det var det tuffa passet som gjort mig lite torr i munnen bara. Under torsdagen fortsatte det och det kändes som om jag druckit alldeles för varm choklad och bränt bort yttersta lagret på tungan ungefär. Fram emot kvällen började små blåsor uppträda på tungans kanter och plötsligt förstod jag vad det var Amanda försökt säga till oss de senaste dagarna… Stackars liten. Vi hade avfärdat hennes tungömhet med att hon måste ha bitit sig i tungan…

Fredagen fick Amanda stanna hemma från dagis eftersom även Sean började få ont i tungan och efter ett samtal stod det klart att även mormor hade fått tungproblem. Måste vara ett virus och med andra ord bäst att hålla den lilla smittkällan hemma från dagis. Istället fick hon följa med mig till jobbet under dagen vilket förstås var poppis värre. Jag hade administrativ tid hela dagen och kunde lätt anpassa mitt arbete till henne. Amanda är dessutom otroligt snäll att ha med sig och hon lyckades till och med somna (!) under veterinärronden. Vi blev kvar ganska sent innan det var dax att åka hemåt och mot danslektion. Tänkte att det nog inte skulle vara någon större smittorisk att låta henne vara med på dansen i alla fall.

Lördag morgon började med en praktspya på datorrumsgolvet. Felice magsjuk. Igen. Det var inte länge sedan vi hade magsjuka här hemma och i min enfald trodde jag nog att säsongens kräksjuka var avklarad. Men som sagt, i min enfald. Felice fortsatte att kräkas medan jag och Amanda åkte på gympa och dans men då vi kom hem igen verkade det ha passerat. Hon hade ätit lunch och varit på ett strålande humör. Men fram emot kvällen återkom gnällandet och aptiten försvann. Lagom till sängdax tog kräkningarna fart igen och ställde till en våldsam scen i sovrummet. Suck.

Fram till skrivande stund så är det “bara” Felice som kräkts här hemma, men förra gången det var kräksjuka i omlopp här hemma så tog det ju 3,5 dygn innan Amanda blev sjuk och det har bara passerat två dygn sedan Felices senaste kräkning. Så jag tänker då inte tro något än. Funderar lite på hur vi ska göra imorgon, ska de få gå till dagis? Det känns ju som om Amanda löper stor risk att trilla dit på kräksjuka hon med (hon har aldrig klarat sig hittills då det gått kräksjuka på dagis eller då Felice varit dålig) samtidigt känns det ju lite överilat att ha henne hemma bara för säkerhets skull. Hon har självklart varit hemma idag tillsammans med Felice, något annat är otänkbart för mig. Inte f-n lämnar man väl in ett syskon till ett barn med kräksjuka till dagis?? Eller tydligen så gör man nog det eftersom jag hör från både det ena och det andra hållet att folk lämnar in det friska syskonet på dagis trots att det andra har kräksjuka. Personligen tycker jag att det är snudd på skottpengar på sånt. Man behöver ju inte vara överläkare på Smittskyddsinstitutet för att förstå att risken att syskon smittar varandra vid kräksjuka är överhängande. Och har man det ena barnet hemma så kan man väl lika gärna ha det andra hemma, eller? Det är ju inte så att man förlorar mer pengar för att man är hemma med två barn än ett? Är det latmasken som är anledning till att folk väljer att lämna in sina barn på dagis trots att syskonet har kräksjuka? Eller är det så att man helt enkelt inte förstår sig på basal hygien? Inte kan man då ha någon tanke på alla de andra familjerna som man riskerar att smitta eller vad det innebär för dem i lidande och förlorad arbetsinkomst. Det finns inget sätt att helt eliminera risken för kräksjuka i förskolor och skolor, men mycket kan göras för att minska smittspridningen och därmed minimera risken. Och det ligger ju faktiskt i allas intresse för som det är nu så smurrar ju kräksjukan runt, runt, runt och förr eller senare så är det man själv som drabbas.

Blåsjävlarna på tungan är fortfarande ett faktum och det känns som om jag har strött peppar på tungan som aldrig vill försvinna. Värst är det på kanterna men det finns förändringar över hela tungan. Jag har aldrig haft något liknande och det är förbannat irriterande och gör jätteont! Jag har försökt med bedövningssalva och spray men inget hjälper mer än några minuter. Jag har läst lite på nätet och funnit att de flesta munblåsor läker av på 1-2 veckor. Snart når jag 1-veckas-gränsen så då är det väl bara 1 vecka kvar då. Ljuvligt, verkligen…