Jag har precis genomfört en tvådagarskurs i “Avel och genetik” arrangerad av Svenska Sällskapet för Smådjursreproduktion. Jag anmälde mig i sista minuten och var helt ärligt lite skeptisk till kursen, men eftersom det skulle pratas DNA-tester vilket verkligen är “up and coming” i veterinärmedicinen så kändes det ändå spännande. Och det har varit två mycket givande dagar. Gårdagen avhandlade antibiotikapolicy för reproduktionsorganen, herpesvirus hos hund inklusive herpesvirusvaccination, DNA-tester hos hund samt avelsprogram hos katt. En dag proppfull med information som vi fick hjälp att mata in mha god mat, trevligt sällskap, alldeles för gott fika och sisådär fjorton koppar kaffe och åtta flaskor Loka (jag åt ingen middag igår…). Det var dock fullt möjligt att hänga med i alla resonemang och ta till sig informationen. Dagen var betydligt kortare enligt schemat, innehöll egentligen bara två stora områden: genetiska tester och snabbtester inom veterinärmedicinen (sk in-house diagnostik). “Plättlätt, inga problem alls att man sovit lite halvdåligt under natten” var min inställning då jag klev in på Hotell Kung Carl imorse. Ungefär fjorton minuter senare skrev jag så att pennan glödde, kliade mig i huvudet, letade frenetiskt efter mina gamla genetikkunskaper långt bak i det stökiga hjärnkontoret och suckade. Ord som allel, cross-over, tRNA, telomer, mitotiska spolen, loci, haploid och ribosomer gjorde sig påminda. Herregud vad det är svårt med cellbiologi och genetik! Men så spännande! Det kanske är genetiker man skulle ha blivit? Hur som så var det en väldigt välbehövlig repetition i genetik och det känns faktiskt som om jag fattar en hel del mer nu än jag gjorde då vi läste genetik under utbildningen. Dessutom har jag insett att det där med DNA-tester inom veterinärmedicinen kanske inte är Guds gåva till uppfödarna trots allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar