torsdag 25 februari 2010

Inte bara skit

Gårdagskvällens irritation till trots så hade jag ett par riktigt trevliga djurägare också, som log, skrattade och som jag verkligen kände att jag hjälpte (ja, djuren förstås, men indirekt så hjälper jag ju ägaren också). Det var ganska lugnt på akuten på kvällen så jag hann faktiskt gå igenom min agenda och ringa lite provsvar också. Folk blir alltid så förvånade då man ringer efter klockan 19. En kvinna var dock noga med att poängtera att det var så skönt att jag ringde så sent eftersom hennes 15 månaders son precis somnat och hon hade tid att prata med mig.

Jag hade turen igår att inte behöva lämna några tråkiga besked per telefon. Det var mest negativa urinodlingar, diskussion om foderbyte pga urinsten och ett normalt blodprov. Sist men inte minst ringde jag till en ägare och lämnade provsvar på en hudtumör vi opererade bort på hans hund förra veckan. Det var en helt godartad förändring och alltså inget att oroa sig för. Sådana samtal tenderar att bli slentrian hos oss. Dels lägger vi nog inte ner så mycket energi på dem utan ringer bra och meddelar att “det var inget farligt”, dels avslutar vi samtalet snabbt. Ett lätt samtal att ringa eftersom det går fort och det inte behövs några långa diskussioner om vad vi ska göra härnäst. Dessutom tror jag att vi ibland inte prioriterar dessa samtal eftersom det egentligen inte är bråttom. Har vi 20 samtal att ringa där det stora flertalet av djuren behöver hjälp pronto så är det lätt att avgöra vilka som får vänta på samtal. Många gånger ska djuren dessutom tillbaka för att plocka bort stygn och då kan ju en kollega lämna provsvaret. Men, det är ju otroligt viktigt att få iväg dessa provsvar så snabbt som möjligt. För hemma sitter en orolig ägare som väntar och väntar och väntar på ett telefonsamtal för att höra om hans/hennes hund/katt är döende. Även om jag läst av provsvaret och sett att det var en godartad förändring så vet ju inte ägaren det. Om jag kan förkorta hans eller hennes oroliga väntan så ska jag ju göra det. Inte helt sällan så brister ägarna ut i gråt för att all spänning och oro släpper. Egentligen ett rutinsamtal men som innebär att jag får göra en annan människas liv lite bättre, åtminstone för stunden.

glad

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar