Mat för livet

Livet med en matöverkänslig individ i familjen börjar ta form. Det är mycket att lära sig och mycket att tänka på. Spontaniteten vad det gäller mat är väl inte vad den tidigare varit, men det är snarast en fördel får jag väl säga så slipper man äta makaroner och köttbullar tre dagar i veckan. Det som är mest besvärligt är när vi befinner oss utanför hemmet och ska äta något. Det blir oftast McDonald’s eftersom de har glutenfria hamburgare med glutenfritt bröd (som inte går att äta ens om man hade tänder i vargklass så segt är det), och det känns väl lite lagom kulinariskt. Jag har så svårt att tänka mig att jag ska kunna lita på andra restauranger, att maten verkligen är glutenfri. Vi vet ju ännu inte hur känslig Felice är, men vi får anta att hon är mycket känslig eftersom hon blev så otroligt dålig. I sådana fall så räcker det med en minimal mängd gluten för att hon ska bli riktigt dålig med nya skador på tarmen. Det kan alltså räcka med att det legat gluteninnehållande livsmedel på samma plats där man sedan lägger hennes mat eller att kastruller och köksredskap är dåligt diskade för att hon ska bli sjuk. Hur ska man våga lita på någon annan? Det finns ju pizzerior som serverar glutenfri pizza till exempel, men min tanke är: hur är det möjligt att garantera att pizzan är glutenfri om man tillverkar pizza på vete i restaurangen i övrigt? Mjölet yr ju med största sannolikhet omkring som det alltid gör och har väl ingen respekt för om det är glutenfri pizzatillverkning på den ena köksbänken. Om det vore mig själv det gällde skulle jag inte vara hälften så petig. Med mig själv hade jag varit beredd att ta risker för att underlätta vardagen, men med Felice känns det som att inga risker är värt det. När hon är tillräckligt stor för att förstå vidden av sin sjukdom kan hon få ta risker, men innan dess är det nolltolerans som gäller.

Det känns fortfarande konstigt att vi har ett födoämnesöverkänsligt barn. Jag har varit oerhört naiv vad det gäller det här med sjukdomar. Pga min egen uppväxt utan större sjukdomsproblem och med en familj som på det stora hela är friska så har det knappt funnits i tanken att jag skulle få ett barn som inte var friskt. Visst har jag liksom alla föräldrar nojat under graviditeten över om mina barn ska födas friska, men då de väl visat sig vara till synes friska har jag kopplat bort den biten (så mycket man nu kan göra det som småbarnsförälder, jag är förstås fortfarande orolig över att mina barn ska drabbas av obotliga sjukdomar, cancer etc). Glutenintolerans är på intet sätt det värsta man kan drabbas av, men det är en sjukdom som kräver mycket av en som person livet igenom. Det kräver tanke, disciplin och noggrannhet och det är säkert svårt att leva upp till under delar av livet. Vi bävar redan för tonårskonflikterna…

I helgen var det dax för en (förhoppningsvis) ny tradition i vår familj: “Mat för Livet” mässan. Detta är en mässa för personer som inte tål gluten, laktos, soja och mjölk, anordnad av Celiakiföreningen i Stockholms Län. Vi hade blivit tipsade av dietisten vi träffade i samband med vårt senaste läkarbesök om denna mässa och det kändes som en självklarhet att försöka besöka den. Efter ett passbyte på jobbet fanns möjlighet till ett förmiddagsbesök på Kistamässan och stifta en massa nya bekantskaper med olika produkter och tillverkare. Sean fick ta med tjejerna till Amandas gympa medan jag och mamma gick på mässan.

Jag hade väl egentligen inga större förväntningar på mässan utan kände mest att det kunde vara bra och åka dit och kolla läget lite. Efter 1,5 timme på mässan var jag överväldigad. SÅ mycket glutenfria produkter det finns att tillgå! Jag förstod mycket snabbt varför så många människor kom till mässan med stora trunkar och resväskor på hjul, priserna var mycket lägre än butikspriserna och jag (och mina armar, och säkert mammas också…) ångrade snabbt att vi inte tog med om inte en släpvagn så åtminstone en skrinda till mässan.

Mässan var proppfull med montrar från över 50 olika utställare, det fanns hundratals och åter hundratals produkter att provsmaka. Vilken lyx att kunna prova innan man handlar. Det är annars ett av våra största bekymmer, att vi handlar en massa saker som Felice inte äter och som vi sedan får kasta. Nu var ju inte Felice med på mässan i år och hon är väl ännu lite för ung för att kunna avgöra själv vilka produkter hon vill ha, men om något år eller två blir saken förstås en annan.

Jag och mamma provsmakade säkert hundra olika grejer, allt från muffins och bröd till nygräddade pannkakor och rismjölk. Till slut var jag så mätt att jag inte fick i mig en smakbit till trots att utställarna trugade. Jag köpte på mig kassvis med produkter, allt till mycket plånboksvänliga priser. Eller vad sägs om fem produkter från Carlshamn för 50:- (skulle tro att normalpriset är minst det dubbla) eller en produkt av varje ur Crazy Baker’s sortiment för 100:- (skulle säkert kosta minst 300:- i butik). Jag blev bara gladare och gladare för varje kasse som hamnade i min hand och plötsligt kändes det inte så jobbigt att vi faktiskt var där av en ganska tråkig anledning.

Firman med tidernas godaste muffins!

Många produkter var helt klart godare än jag förväntat mig men förstås hittade vi också en hel del grejer som vi inte köpte med oss hem. Och det är ju lika bra att få veta vad man inte ska köpa. Till exempel blir det inte Sempers pepparkakor till jul hemma hos oss. Inte goda.

Min absoluta favorit i den glutenfria världen till dags dato är företaget Crazy Baker’s. Jag hade upptäckt dem redan innan mässan då de bland annat har ett riktigt gott knäckebröd som vi fick smaka hos dietisten. Men nu fick vi komma dem än mer inpå livet.

Det är faktiskt inte enbart den gulliga logon som gör att de är mina favoriter, de gör riktigt, riktigt goda glutenfria produkter. Utöver knäckebrödet så har de bake off bröd, pizzabottnar och massvis med goda småkakor (det är från dem våra julpepparkakor kommer att handlas).

Kärleken till Crazy Baker’s har fått viss konkurrens av en nyupptäckt favorit, företaget Garbo. De gör bland annat enormt gott surdegsbröd som jag inte tror någon skulle kunna avgöra är glutenfritt. Dessutom innehåller det rikligt med fibrer vilket annars ofta är en bristvara i glutenfria produkter. Med mig från deras monter hade jag sex bröd i en kasse. Detta bröd kan dock hela familjen äta, och så gott som det smakar så lär det gå åt. Garbo gör också ett mycket gott vitlöksbröd som är i klass med vanligt gluteninnehållande sådant.

Efter 1,5 timme på mässan kunde vi inte bära fler kassar, så vi tackade för oss och åkte hemåt för att fylla skafferier och frys med alla nya produkter. Det blev en mycket lyckad förmiddag och det enda problemet är att det nu dröjer ett helt år till nästa Mat för Livet-mässa.